Tips: Fyra svenska guldkorn till ungdomsfilmer

DELA

Det är ingen stor genre, men bland svenska ungdomsfilmer finns moderna klassiker, viktiga psykologiska draman och guldkorn som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Här är fyra streamingtips.

Mylaine Hedreul (Lina), Lovisa Onnermark (Carro) och Alice Kastrup Möller (Thea) Foto: Ola Kjelbye
Mylaine Hedreul (Lina), Lovisa Onnermark (Carro) och Alice Kastrup Möller (Thea)
Foto: Ola Kjelbye

Klassiskt om sexdebut och identitet

Linas kvällsbok (2007)
tv4play.se/SF Anytime/C More

Man är helt normal tycker man. Så varför är man okysst, oerfaren och allmänt … tråkig? Detta är 15-åriga Linas (en fantastiskt trovärdig Mylaine Hedreul) problem när filmen börjar. Hon bor i småstaden Rödköping där riktiga kompisar och pojkvänsämnen inte direkt växer på träden.

När hon bestämmer sig för att ta tag i saken dyker hon ner i en problemflora som vem som helst kan minnas och känna igen sig i – från grupptryck och lojalitetstvivel till hur stor roll det spelar att någon är snygg och cool.

Och ja, det är pinsamma sexscener med. Så även om den är extremt välgjord, allmänintressant och tajt regisserad – se den inte med tjocka släkten! Annars lär skämskudden jobba övertid.

Filmen bygger på Emma Hambergs roman i dagboksformat och med sin lågmälda humor tillhör den redan svensk ungdomsfilmskanon.

play_condeco

Ändrar hur du ser på världen

Play (2011)
Headweb/Viaplay

Ungdomsfilmer som verkligen utmanar är en bristvara men på den punkten är Guldbaggevinnaren Play rent mästerlig. Utifrån på en serie verkliga händelser där en grupp svarta Göteborgs-pojkar rånade vita pojkar lyckas regissören Ruben Östlund med detta drama skära rakt igenom frågor om makt, ras och klass.

Filmen möttes av en minst sagt intensiv debatt från pennfajtande kulturskribenter när den kom. Jonas Hassen Khemiris DN-text 47 anledningar till att jag grät när jag såg Ruben Östlunds film
Play är klassisk vid det här laget. Klartänkta Lena Andersson sammanfattade Östlings dramatiska metod, som han senast använde i Turist (2014): ”Det besvärliga med Östlunds film är att den håller upp 
en spegel […] för den förtryckte att se att han är förmögen att förtrycka.”

Men filmen är inte bara för unga – vi får se hur subtilt mekanismerna fortplantar sig i hela samhället och måste ställa prekära frågor till oss själva om civilkurage.

Valter Skarsgård och Happy Jankell
Valter Skarsgård och Happy Jankell.

Slår tillbaka med full kraft

IRL (2013)
Viaplay.se

I dataspelen finner 16-årige Elias (Valter Skarsgård) tröst. Men annars är det inte lätt. Han är mobbad och utsatt för en vuxenvärld som helt enkelt inte klarar av skolungdomens komplexa konflikter. För att kunna skildra mobbningen blir mycket svartvitt och bland annat lärarna skildras som inget annat än värdelösa. I Elias pappa (Magnus Krepper) får vi däremot se hur svårt det är att hjälpa en lidande tonåring trots den bästa av viljor.

Som titeln antyder handlar filmen egentligen inte om dataspel, snarare om den tröst och gemenskap man kan hitta där. Och i slutändan lär vi oss vi hur man, efter ett flertal plågsamma, misslyckade och rent otäcka försök, stolt kan resa sig upp och blicka ner på sina plågoandar.

Filmens största förtjänt är de extrema känslosvängningarna – ena sekunden upplever Elias lycka, nästa farligt djup depression – som skoningslöst griper tag i tittarnas hjärtan.

Känn ingen sorg3

Besök på Håkan Hellströms gata

Känn ingen sorg (2013)
Plejmo.com /C More/SF Anytime

Det är inte lätt att växa upp om man är annorlunda, men bra musik gör det lättare. För Pål (Adam Lundgren) sätter dock tvångstankar och förlamande osäkerhet stopp för allt bra hans musikintresse skulle kunna leda till.

Det niofaldigt Guldbagge-nominerade dramat (två vunna) är byggt runt Hellströms omåttligt populära låtskatt, och när den kom slog den stort, som en het, svettig nattklubbssmocka, i Sverige. Den röstades fram av MovieZine-läsarna till årets bästa svenska film och var föremål för en störtflod av tårögda, lyriska eller rent euforiska statusuppdateringar på sociala medier med uppmaningen: Gå och se!

Med hjälp av förälskelse, vänner, familj och eget jävlar anamma-mod tar sig Pål till slut mödosamt vidare i tillvaron – men inte förrän vi har fått ett närapå dödligt upplyftande Hellström-epos.
Martin Genberg