Titel: Familjen Bridgerton (i original: Bridgerton)
Genre: Drama
Tjänst: Netflix
Premiär: 2020-12-25
Betyg: 3,5
Gossip Girl möter Jane Austen. Det är så klart en förenklad beskrivning av den första Netflixserien från Shonda Rhimes produktionsbolag Shondaland, men den är inte helt felaktig heller. Bridgerton, eller Familjen Bridgerton som man har valt att marknadsföra serien som i Sverige, är ett påkostat och sexigt kostymdrama fullt av skandaler och skvaller satt i det som i kulturhistoriska sammanhang brukar kallas regenttiden. Den första säsongen är en bearbetning av den första av åtta kärleksromaner i en populär boksvit av Julia Quinn.
Det är inte Shonda Rhimes själv som har skapat Bridgerton, men väl en av hennes mångåriga författare från Grey’s Anatomy och Scandal, Chris van Dusen. Den kvicka berättarstilen känns igen från Shondaland-produktioner även om historien förflyttats till 1800-talets London. Ändå tar det tid att på riktigt fångas av dramat som är målat i färgglada paletter. Kanske är det för att serien försöker introducera så många karaktärer på en gång. Bara att lära sig hålla isär de tre äldsta bröderna Bridgerton tar nästan hel säsong.
I centrum för berättelsen finns den äldsta Bridgerton-dottern Daphne (Phoebe Dynevor) som när serien inleds precis ska ge sig ut på Londons äktenskapsmarknad – i hopp om att gå i sina föräldrars fotspår och hitta den sanna kärleken.
När Daphnes äldre bror Anthony (Jonathan Bailey) avfärdar hennes potentiella friare börjar den anonyma skvallerskribenten Lady Whistledown ifrågasätta Daphnes status på äktenskapsmarknaden. För att undkomma den elaka pennan gör Daphne en överenskommelse med den åtråvärde och rebelliske hertigen av Hastings, Simon Basset (Regé-Jean Page). Han är en eftertraktad ungkarl fast besluten att aldrig gifta sig.
Det blir starten på en invecklad relation och seriens mest svepande romans, som kulminerar i ett kollage av sexscener där det inte sparas på naken hud. För det är inte Shondaland utan komplicerad kärlek och sprakande sex, här heller inte begränsat av de restriktioner som gäller för broadcastkanaler.
Den som sticker ut mest i den stora kompetenta skådespelarskaran är Regé-Jean Page, som den unga, stiliga och karismatiska hertigen med den komplicerade pappa-relationen. Bridgerton kommer helt säkert att göra honom till flickidol.
Av syskonen Bridgerton är Daphnes yngre syster Eloise (Claudia Jessie) mest spännande så här långt. Eloise är inte intresserad av att bli bortgift utan vill skapa sig ett eget liv bortom de konventionella förväntningarna. Hennes jakt på Lady Whistledowns identitet är en egen liten bihistoria genom hela den åtta avsnitt långa säsongen.
Det är för övrigt Julie Andrews som lånar ut sin ikoniska röst från Sound of Music och Mary Poppins till den hemlighetsfulla Lady Whistledown.
I den andra societetsfamiljen som man får följa i serien, familjen Featherington, finns Eloises bästa vän och brodern Colins beundrare Penelope. Hon spelas av Nicola Coughlan, lika charmerande och avväpnande här som i Derry Girls.
Minnesvärda karaktärer är även den handlingskraftiga och självsäkra men välvilliga Lady Dunbury och den skvallerälskande drottningen Charlotte, gestaltade med pondus av Adjoa Andoh respektive Golda Rosheuvel.
Som i andra Shondaland-produktioner så är musiken också en viktig komponent i Bridgerton. Det tar ett tag att upptäcka men det som stråkorkestrarna spelar under de flotta societetsdanserna är moderna låtar i nya arrangemang. En mer etniskt mixad ensemble än vad som är vanligt för kostymdraman understryker också att detta är en historisk berättelse i modern tappning.
Det tar som sagt tid för det färgsprakande perioddramat att på riktigt engagera, men serien har en såpakvalitet som gör att när säsongen går mot sitt slut så har man börjat längta efter mer. Och mer lär det också bli eftersom Netflix sägs ha beställt två säsonger av Bridgerton redan från start.
Var och en av Julia Quinns Bridgerton-böcker fokuserar på ett av syskonen. Det andra boken heter The Viscount Who Loved Me, så mer av äldste sonen Anthony nästa gång kan man förmoda.