Av: Thomas Tanggaard
Betyg: 2/6
Genre: Kriminaldrama
Premiär: 2015
Tjänst: HBO Nordic
Michael Nyqvist teamar upp med den brittiske skådespelaren Dominic Monaghan (känd från bland annat Lost och Sagan om Ringen) i den svensk-tyska samproduktionen och delvis engelskspråkiga 100 Code. Serien utspelar sig i Sverige men tar avstamp i Amerika.
New York-polisen Tommy Conley (Monaghan) är på jakt efter en känslokall seriemördare som attackerar unga blonda kvinnor och begraver dem levande på avlägsna platser. För att förlänga kvinnornas lidande begravs de med ett andningsrör innan mördaren efter några dagar stryper syretillförseln genom att täppa till röret. I Conleys obevekliga jakt på gärningsmannen tvekar han inte en sekund när spåren plötsligt leder honom i riktning mot Stockholm.
I Stockholm vandrar den garvade polisen och änklingen Mikael Eklund (Nyqvist) runt i sin lägenhet. Han är bara veckor bort från att dra sig tillbaka från polisarbetet för gott för att få tillbringa mer tid med sin tonårsdotter. Men så blir det naturligvis inte. Med undantag av repliken ”Jag är för gammal för den här skiten” används den numera utslitna thrillerklisché där den den svenske polisen förs hop med den hetlevrade amerikanen och kulturkrockar uppstår.
100 Code var ursprungligen skriven som ”Irländsk polis drar till New York” men dirigerades om till Sverige. Efter ett möte med Michael Nyqvist beslutade serien skapare, filmregissören Bobby Moresco, att använda den hyllade skandinaviska deckarstilen, nordic noir, som under de senaste åren invaderat Storbritannien och USA. Men där nordiska deckare som Wallander, Brottet och Bron använde novembermörker, melankoli och elände för att skapa en fängslande kriminalcocktail, famlar Moresco fortfarande runt i mörkret utan att hitta rätt ton i serien.
100 Code försöker helt enkelt för mycket. Kulturkrockarna är överdrivna och dras till sin spets. Ena stunden kallar Conley Eklund för Mickey och i nästa bråkar de om vem som ska sitta bakom ratten. Och när Conley vinner diskussionen slutar det med att han svänger höger på rött, för så funkar det naturligtvis i Amerika, och så kan vi skratta lite åt det. Andra stunder handlar det om den sammanbitne amerikanens frustration över att inte kunna hänga med i samtalen när Eklund slår över till svenska och pratar med sin chef om utredningen.
Efter sex avsnitt kan man inte säga annat än att konflikterna inte riktigt fungerar som den ultimata fusionen av Amerika möter Skandinavien. Monaghan, som flyter runt mellan internationella storsäljare och mindre projekt, är alltför ensidig i sin porträttering av Conley. Han är som en osäkrad handgranat, tål inte att förlora kontrollen och sitter ofta och stirrar in i väggen. Så självfallet tappar Conley kontrollen när en polisbåt kör honom och Eklund till Ingmarsö, en plats som han i ett annat samtal kallat för Ingemar Johansson. Igen; vi kan skratta, om vi bryr oss. Nyqvist, som slog igenom internationellt med Millennium-trilogin, är också ute på djupt vatten. Inte för att hans färdigheter som skådespelare inte är tillräckliga för ett projekt som 100 Code, utan för att han inte ansträngt sig för att skapa en ny karaktär. Eklund är Mikael Blomkvist med ett lager av extra smink, inget annat.
100 Code bjuder på ritualmord, drypande avslöjanden och evigt irriterande kulturkonflikter mellan seriens två snutar, Conley och Eklund, som växelvis arbetar och festar sig igenom serien manus. Så hellre Millennium-trilogin en gång till.