4 tips: Sevärt om svenska brott

DELA
Johan Victor, Anders Adali. Foto: TV3/ Peter Alendahl

Sverige är ett relativt fredligt land, men mörkret finns mitt ibland oss. Den här gången tittar vi med Martin Genbergs hjälp på mammors liv i skuggan av söners mord, får inblickar i modern kriminalitet och minns sekelgamla brott.

Mamma till en mördare. Episod 1. Thomas och Leila.
Mamma till en mördare. Thomas och Leila. Foto: TV4

Barnens dåd i nytt ljus

Mamma till en mördare (TV4 Play)

För ett eller två decennier sedan, innan dokusåporna tog över, var det som kallas ”öden” (rörande berättelser ur riktiga människors liv) viktigt för tv-kanalerna. TV4 har alltid klarat genren med kompetens såväl som den helt nödvändiga värdigheten. Den här serien berättar om tre mord från mammornas perspektiv. Greppet är annorlunda och engagemanget från personerna bakom kameran är djupt känt.

Mest drabbande är avsnittet om Leila Larsson, vars son Thomas högg ihjäl brodern Kent. Att Leila Larssons liv blir annorlunda är en grov underdrift. Hon förlorade två söner på samma dag och plågas av en förlamande skuld för att hon inte gav sönerna en tryggare uppväxt. När Thomas släpps ur fängelset och med Leila besöker Kents grav är det mycket tung tv. Men det man minns mest är kanske att alla mördare någonstans alltid är snälla barn.

Johan Victor, Anders Adali. Foto: TV3/ Peter Alendahl
Johan Victor, Anders Adali. Foto: TV3/Peter Alendahl

Så är livet som kriminell

Stoppa tjuven (Viaplay)

Har man det minsta av barnet kvar i sig blir det pirr i maggropen när det vankas smarta bedragare i rutan. Från Oceans Eleven till Leverage beundrar vi brottslingar som gör livet surt för hederligt (nåja) folk.

I faktaspäckade Stoppa tjuven får före detta kriminella fritt spelrum att avslöja sina bästa trick under förespeglingen att det skyddar oss mot brott i vardagen. I ärlighetens namn är den genomsnittlige tittaren säkert mer intresserad av kittlingen det ger att lyfta på mattan och se hur den undre världen lever.

Det är författaren och rehabiliterade brottslingen Börge Hellström, värdetransportrånaren Anders Adali och narkotikaförbrytaren Johan Viktor som går igenom hur man – ibland med förfärande enkelhet – planerar och utför inbrott, säljer stulet gods, tar sig in i någons dator och annat gottigt brottsligt.

SVT1: Lör 14 jun 2014 kl 03.20 SVT World: Sön 15 jun 2014 kl 03.40 Som en utkastad hund Bildtext: En äkta idyll, kan man tycka, men de fjorton uniformt klädda pojkarna är intagna på Gullgruva anstalt för "vanartiga gossar". Han i förgrunden, längst till vänster, heter Elis Krook. Det är om honom den här berättelsen handlar. © SVT Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.
Foto: SVT

Brottet formade hans liv

Som en utkastad hund (SVT Play)

Olle Häger är sedan Svart på vitt gick på SVT kungen av nutidshistoria. Här återbesöker han en av berättelserna, den om oäktingen Elis Krok från Hudiksvall.

På grund av ett pojkstreck, om än av det allvarliga slaget, sattes tolvårige Krok i fängelse år 1900. Enligt lärare och präst var han extravagant men inte vanartig, snarast begåvad. Hur det gick sedan har Olle Häger alltid undrat.

Arkivräv som han är gräver han fram nya fakta. Krok skickas 1901 till uppfostringsanstalten Hall utanför Södertälje, en minst sagt kärv plats. Den 20 december 1905, klockan sju på morgonen, blir han fri. Den krokiga livsbana som följer tar honom till slut till USA och ett i allt väsentligt nytt liv.

Centralt i denna bite-size dokumentär (17 minuter lång) är ett anklagande brev, författat på julafton 1956 och skickat över Atlanten till direktören för Hallanstalten.

Kristofer Hanssons, Fredrik Johnssons. Foto: TV3/Johnny Wohlin
Kristofer Hansson och Fredrik Johnsson. Foto: TV3/Johnny Wohlin

Välgjort om kriminell nutidshistoria

Brottskod (Viaplay)

Fredrik Johnssons och Kristofer Hanssons Sveriges Radio-dokumentärer om Sveriges mest kända brott slog igenom stort. Sedan de för ett par år sedan började göra Brottskod för TV3 har publiken blivit flerfaldigt större.

Vi återser ikoniska namn som Liam Norberg, Joachim Posener och Ioan Ursut såväl som händelser som den stora konstkuppen 1993 och Maskeradligans härjningar.

Andra säsongens final om Anders Adali är typisk. Utöver jobbet på sjukhuset och vardagen med familjen var han under tio år en framgångsrik bank- och värdetransportrånare, utan att vara nära att åka fast. Till slut, efter eskalerande brutalitet, blev en finsk värdedepå hans fall. I intervjuer förklarar han hur han gjorde – och varför.

Noggrannhet i researchen, den sakliga tonen och väl valda experter skänker Brottskod en kalejdoskopaktig trovärdighet som oftast saknas i svensk rapportering. Det är inte klart med en tredje säsong än, men vi hoppas!

Martin Genberg